Den 25 januari publicerade Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) en ny rapport ”The Racial Equality Directive: application and challenges” (Direktivet om rasjämlikhet: tillämpningar och utmaningar). Det utgår från över ett årtiondes forskning vid FRA och dess föregångare Europeiska unionens övervakningscentrum mot rasism och xenofobi, i sin analys över utvecklingen och kvarvarande hinder för tillämpningen av EU-direktivet.
Rapporten finner att medlemstaterna nu:
Fått ett juridiskt ramverk på plats som förbjuder rasmässig och etnisk diskriminering, en eller flera ”jämställdhets myndigheter” på plats med ansvar för att föra fram jämställdhet utifrån ras och etnicitet.
Före antagandet av direktivet, hade redan många medlemsstater detaljerade juridiska eller institutionella ramverk mot rasdiskriminering.
Sedan direktivet antagits, har politik för att främja etnisk och rasmässig jämlikhet introducerats vid arbetsplatser av arbetsgivare och genom överenskommelser med fackföreningar.
Rapporten identifierar I vilket fall flera utmaningar för främjandet av jämlikhet. Bland dessa finns:
• Att använda domstolar som ett sätt att framtvinga direktivet och främja jämlikhet är problematiskt.
• Juridiska processers längd och kostnader avskräcker offer från att väcka åtal.
• Det finns bevis som pekar mot att kompensationsnivåerna i några av medlemsländerna är inte tillräckligt höga för att ha ett förbyggande syfte, särskilt mot arbetsgivare.
Snabbare och billigare alternativ finns i några medlemsländer där jämställdhetsmyndigheter har möjligheten att döma i individuella fall. Hur som helst:
• Jämställdhetsmyndigheters beslut är ofta inte juridiskt bindande
• Många människor väcker inte åtal mot diskriminering därför att de är omedvetna om sin rätt till jämställd behandling, vet inte om att klagande-myndigheter finns, eller tror inte att åtal kommer att göra skillnad.
Läs mera här: FRA_Factsheet_RED_SV